Motoriska system

Pyramidbanesystemet

Impulser för viljemässig motorik utgår i huvudsak från frontallobens gyrus precentralis och bildar det som kallas pyramidbanorna. Pyramidbanorna består av långa nervfibrerna som går  från gyrus precentralis, genom hjärnstammen, ner till ryggmärgens framhorn där de bildar synapser med andra ordningens neuron (motorneuronerna) för att förmedla impulserna vidare, via perifer nerv, till berörda muskelfibrer. 

Motorik styrs inte enbart av pyramidbanesystemet. Motoriska signaler, inklusive reglering av tonus och icke-viljemässig motorik styrs även av tätt sammanlänkande och komplexa nätverk i prefrontalcortex, frontalcortex, basala ganglier, hjärnstam och cerebellum. En pedagogisk uppdelning, är att tala om det pyramidala och extrapyramidala systemet. Det extrapyramidala systemet är beskrivet i kapitlet om basala ganglierna. 

Pyramidbanorna kan delas upp corticospinala banor, som innerverar bål och extremiteter, via ryggmärgen samt corticobulbära banor som leder impulser till kranialnerverna via hjärnstammen.

Corticospinala banor

Corticospinala fibrer löper från cortex via corona radiata, genom capsula interna ner till mesencefalon och bildar där cerebrala pedunklarna. Därefter fortsätter de ner till medulla oblongata där ca 90% korsar medellinjen och fortsätter ner kontralateralt i ryggmärgen. Dessa fibrer innerverar extremiteterna. De ca 10 % som inte korsar över i medulla oblongata innerverar i huvudsak bålens muskulatur och korsar medellinjen först på rotnivå.

pyramidbanorna
Pyramidbanan (tractus corticospinalis). Illustrationen är eget verk

Hjärnstammen: Corticobulbära banor

De corticobulbära banorna brukar ibland räknas till pyramidbanorna och löper tillsammans med corticospinalis från motorcortex i hemisfärerna genom corona radiata, capsula interna, pedunculus cerebri och bildar synapser med nedre motorneuron på kranialnervskärnorna i hjärnstammen.

Med undantag för facialisnervens (CN VII) nedre del, och hypoglossuskärnan, är samtliga kranialnervskärnor dubbelinnerverade från kortex. Detta är kliniskt betydelsefullt och är orsaken till att en patient med central facialispares ändå kan rynka pannan (den övre delen av kranialnervskärnan är, som sagt, innerverad av bägge hjärnhalvor).